1895 skrev apotekare Schimmelpfennig en artikel med rubriken ”Om farmacins framtid”. Jag citerar; Farmacin befinner sig för närvarande i ett temmiligen kritiskt läge. Wisserligen hotas ej själva existens, ty apotekarståndet måste finnas, likaväl som läkarståndet, så länge sjukdomar äro gängse och läkemedel tarfvas”. Vad bestod hans oro av – jo det faktum att han såg läkemedelsindustrins potential, de första serietillverkade läkemedlen började vid den här tiden nå marknaden, Bayer med sitt Aspirin var först. Schimmelpfenning var tidigt ute, 18 år senare nämligen 1913 så bröts det monopol apoteken haft sedan urminnes tider, att ensamma få tillverka läkemedel. Legal läkemedelstillverkning utanför apotek blev tillåten i Sverige från den 1 juli 1914.
Beslutet blev, tvärtemot Schimmelpfennigs farhågor, startskottet för något helt nytt, svensk läkemedelsindustri. Apotekare Paul Gustaf Nordström har kallats den svenska läkemedelsindustrins pionjär. I Hässleholm startade han sin verksamhet som senare skulle ingå i Astrakoncernen under namnet Hässle. Vid den här tidpunkten såg bl.a. även Vitrum, Pharmacia, Astra, Leo och Ferrosan dagens ljus. Svensk läkemedelsindustri var under senare delen av 1900 talet enormt framgångsrik. Få länder har utvecklat så många original läkemedel som Sverige och på slutet av 1900 talet så fanns i Sverige, två av världens största läkemedelsföretag, Astra och Pharmacia. Av olika anledningar så är inte företagen svenska längre och det är endast den tidigare verksamheten i Göteborg (då Hässle) som fortfarande är aktiva inom företaget AstraZenecas forskning.
Läkemedelsindustrins globalisering är här för att stanna. Sveriges insatser för läkemedelsutveckling handlar idag om att attrahera den globala industrin att investera i forskning som Sverige är bra på och därmed attrahera dotterbolag som kan växa sig starka. Den andra vägen är att någon av de flera hundra Life Science bolag som skapats kring våra universitetsmiljöer gör en unik upptäckt som går att kommersialisera. Detta kan vara nya läkemedel, men lika gärna inom diagnostika och medical device området. Sverige står fortfarande starkt inom läkemedelsområdet med världsledande forskning inom medicin och hälsa. Med starka varumärken som Nobel och Karolinska Institutet har Sverige dessutom en unik position i världen. En framgångsnyckel för produktutvecklingen inom livsvetenskaperna har varit företagens icke hierarkiska sätt att arbeta samt goda förutsättningar för att utveckla produkter och tjänster tillsammans med vården.
Apotekarsocieteten har i sitt policyprogram tagit ställning för att medel och förutsättningar ska ges för att Sveriges ställning ska stärkas både inom den prekliniska och kliniska forskningen. Vi ska vara ett land där kliniska prövningar genomförs effektivt, med hög kvalitet och till konkurrenskraftiga priser. I vården drivs inte lika många kliniska prövningar som förr. Det är min personliga uppfattning att om vi kan vända denna negativa trend så kommer vi också att bli framgångsrika med att utveckla nya produkter inom läkemedelsområdet. Det är viktigt att läkemedel utvecklas och testas i Sverige så att vi får tidig tillgång till, och kunskap om nya effektiva terapier. Genom etablerad samverkan mellan myndigheter, företag, landsting och vård samt tillgång till patient- och hälsodatabaser är Sverige ett attraktivt land att studera nya läkemedel i. Det är min förhoppning att Farmaceuten.se kommer att bidra med att visa att det pågår en rad spännande projekt inom läkemedelsområdet i Sverige!
Andreas Furängen 
20
VD
Apotekarsocieteten bedrivir opinionsbilnding och främjar samarbeten inom läkemedelsområdet
