Det råder akut brist på specialistsjuksköterskor i Sverige. Den mest betydande anledningen är att det lönar sig dåligt eller inte alls att specialistutbilda sig idag. Vårdförbundet styrelse beslöt om sitt förslag till åtgärd i början av året, i form av nya modellen ”AST”, som står för Akademisk specialisttjänstgöring. Modellen innebär bland annat att utbildningen sker inom ramen för en anställning, vilket inte är fallet idag. Utbildningen ska också fortsättningsvis ges av universitet och högskolor, samt ge en akademisk examen på avancerad nivå.
Förutom att för få söker sig till specialistutbildningarna så är medelåldern hög bland de sysselsatta. Inom exempelvis äldrevården är hälften av de sysselsatta 45-50 år och en tredjedel över 55. Det råder också betydande, regionala skillnader.
– Det stämmer. Den höga medelåldern bland sysselsatta inom äldrevården ser jag som en kombination av att många specialistutbildar sig först efter många år i yrket, och givetvis det faktum att återväxten är alldeles för liten, säger Per Malmquist (foto), utredare inom den vårdstrategiska avdelningen på Vårdförbundet.
– Alarmerande är det fallande antal avslutade specialistutbildningar som vi ser och att antalet utbildade och sysselsatta specialister inom äldrevården inte var mer än 389 personer år 2010 enligt den senaste rapporten från Socialstyrelsen. Det är förstås alldeles för få och dessutom är dessa rejält ojämnt fördelade regionalt, fortsätter han.
”Det behövs specialistkunskap”
Vården av äldre är ett av de områden där problemet med brist på sjuksköterskespecialisering är tydligast men problemet finns inom alla sjukvårdsområden, inte minst inom exempelvis vuxenpsykiatrin där antalet psykologer, psykiatriker och psykoterapeuter ökar samtidigt som antalet psykiatrisjuksköterskor fortsätter att minska.
– Det här genomsyrar förstås fler områden men äldreomsorgen är ett mycket bra exempel där det verkligen behövs specialistkunskap, men där utvecklingen går åt andra hållet på grund av bristen på specialistutbildad personal. Vi måste göra någonting åt detta, konstaterar Per Malmquist.
Anställning under utbildningen
Vårdförbundet har kämpat under en längre tid för att övertyga beslutsfattare om att AST-modellen är ett effektivt sätt att vända på den negativa trenden. Per Malmquist har också upplevt att responsen varit positiv och viljan till förändring stor. En stor skillnad anser han vara att man genom AST-modellen inte ska behöva känna att det inte lönar sig att satsa på att specialistutbilda sig.
– Så är det. Idag är det inte bara så att utbildningen inte är betald, lönen blir dessutom bara marginellt bättre efter avslutad utbildning. AST liknar istället läkarnas ST-utbildning. Det handlar om en betald utbildningsanställning, fortfarande i regi av högskolor och universitet och med akademisk status. Det kommer att göra stor skillnad, säger han.
Alf Linberg 
16
Ordförande
Vårdförbundet stärker vårdarbetares yrkessituation i Sverige
