2005 gjordes en utlysning som resulterade i en tioårig finansiering av fyra Berzelii Centra, vilka riktar sig mot excellent grundforskning i aktiv samverkan med näringslivet. Ett på flera sätt unikt program, som för första gången samfinansieras av VINNOVA och Vetenskapsrådet.
– Man får gå tillbaka till 1995 för att hitta ursprunget till satsningen Berzelii Centra. Dåvarande Nutek, som 2001 tillsammans med ett antal mindre forskningsfinansiärer bildade VINNOVA, startade då ”kompetenscentrumprogrammet”. Det innebar att man skulle finansiera ett antal centrumbildningar under tio år och där man krävde aktiv medverkan av industriparter. Akademi och industri skulle arbeta tätt tillsammans, vilket var nytt i Sverige men något som redan förekom internationellt, berättar Erik Litborn, programansvarig för Berzelii Centra på VINNOVA från starten.
Miljarder i industriell nytta
Kompetenscentrumprogrammet, som resulterade i 28 centra och avslutades 2005, visade sig mycket framgångsrikt. En senare utvärdering visade dessutom att modellen givit 11 miljarder i årlig industriell nytta.
– Det stämmer, och på VINNOVA beslöt vi att detta måste få en fortsättning, vilket resulterade i totalt 19 finansierade VINN Excellence Center med start 2003 och 2004. Under samma tid sökte vi ytterligare förnyelse och nya parter, samtidigt som det angavs i forskningspropositionen att VINNOVA och Vetenskapsrådet skulle finansiera forskningsprogram tillsammans. Detta hade aldrig tidigare skett, då VINNOVA av tradition aktivt supportar forskningsprogrammen under genomförandet och dessutom kräver att företag medverkar aktivt medan Vetenskapsrådet vanligtvis stöder akademisk grundforskning utan egen medverkan, förklarar Erik Litborn.
VINNOVAs och Vetenskapsrådets grundtanke bakom Berzelii Centra var att det då fanns ett antal excellenta grundforskningsmiljöer men att man borde göra något för att få dess forskning att nå ut till industrin snabbare. Man kom fram till en slags kombination av VINN Excellence Center och grundforskning som skulle finansieras tillsammans med Vetenskapsrådet och få namnet Berzelii Centra.
– Man ville ha ett begränsat antal ansökningar med hög kvalité. De 10 största lärosätena fick skicka in två ansökningar och unikt var också att det var respektive lärosätes rektor som sökte vilket skapade interna ansökningsprocesser. Vi fick in 22 ansökningar, efter Vetenskapsrådets excellence bedömning blev dessa 11 och sedan, efter vår egen relevansbedömning blev det till sist fyra Berzelii centra.
Unik satsning
De finansierade forskningsmiljöerna som startade upp 2006 är Uppsala Berzelii Technology Centre for Neurodiagnostics, som forskar kring biotekemiska och molekylära analysmetoder för att ge bättre förståelse för sjukdomar som Alzheimer och kronisk smärta, Exselent, vars verksamhet är centrerad kring syntes av nya funktionella, porösa material, Stockholm Brain Institute Berzelii Centra och UPSC Centre for Forest Biotechnology i Umeå.
Även om kompetencentrumprogrammet är förlagan så är satsningen Berzelii Centra på flera sätt unik.
– Så är det. Ett exempel är att man förvisso kräver aktivt deltagande av företagen, men de behöver inte medverka från start till 100 procent, inte heller ekonomiskt, men kan ändå vara med och påverka. Det ekonomiska stödet som de enskilda forskningsmiljöerna tilldelas per år under programmet är jämt fördelade mellan akademi, industri/offentlig sektor och VINNOVA/Vetenskapsrådet, fem miljoner vardera per år. Hur rättigheter till forskningsresultaten skall hanteras regleras i ett så kallat konsortiavtal, undertecknat av samtliga medverkande parter. Det är vanligt att universitetens holdingbolag är en av dessa parter, och då företräder de medverkande forskarna i t.ex. patentdiskussioner med industrin. Det behövs ett system för att fånga upp resultat på ett bra sätt så att det blir ordning och reda på hur ägandefrågor regleras ifall resultat ska kommersialiseras, och där är holdingbolagen en viktig komponent, berättar Erik Litborn.
Forskningsresultaten ska kommersialiseras
Av samma anledning håller även VINNOVA inne med en del av de fem miljonerna under de första åren, pengar som sedan ska användas till att kommersialisera resultaten, och fördelningsfrekvensen kan variera mellan de fyra forskningsmiljöerna, beroende på hur arbetet framskrider på respektive centrum.
Att forskningen är internationellt gångbar och att den också kommersialiseras i nära samarbete med industrin är krav som rimmar väldigt väl med det här systemet
– Finansieringen är planerad under tio år men delas in i fyra etapper. En viktig del är också att det inför varje etappbyte sker en internationell utvärdering. Det här är mycket effektivt eftersom dessa utvärderingar utmynnar i rekommendationer som sedan faller tillbaka till både centrumen och oss, som då har möjlighet att följa upp och kontrollera att nödvändiga åtgärder planläggs och vidtas. Även finansieringen för varje etapp styrs till stor del av dessa utvärderingar. Vi tar de strategiska besluten tillsammans med Vetenskapsrådet och är sedan den aktiva parten gentemot forskare och företag, berättar Erik Litborn.
Lätt att kommunicera
Programmets upplägg har gjort att akademi och industri har fått ett mycket nära samarbete och har lätt att kommunicera, något som historiskt sett inte har varit någon självklarhet när det gäller excellent forskning. Erik Litborn, som varit med som programansvarig från starten till och med förra året, ser Berzelii Centra som något av ett pilotprojekt som har fungerat väldigt bra.
– Ja, det ser väldigt bra ut, vi är nu sammantaget ungefär i halvtid, även om de internationella utvärderingarna kan göra att tiden tänjs ut lite. Att forskningen är internationellt gångbar och att den också kommersialiseras i nära samarbete med industrin är krav som rimmar väldigt väl med det här systemet. Det är fortsatt spännande att följa utvecklingen hos Berzelii Centra och jag tror att programmet kommer att generera rejält med industriell nytta i framtiden, avslutar han.
