Nanoteknologi kan användas i många olika sammanhang. Alf Månsson, Carlo Canali och Ian Nicholls forskar alla kring nanopartiklar på Linnéuniversitet, men de är verksamma inom helt olika forskningsfält
- Det är unikt att vi har så bred bas i ett och samma hus, säger Ian Nicholls, professor i bioorganisk kemi och blivande dekanus vid fakulteten för hälso- och livsvetenskap på Linnéuniversitetet.
Nanomodifierade plaster lurar immunförsvaret
Intelligenta plaster med egenskaper inspirerade från ämnen i våra egna kroppar – det är en av många produkter som kan bli verklighet med nanoteknikens hjälp.
- Vi skapar material med egenskaper som liknar eller kan påverka biologiska system. Forskningen är både bred och tvärvetenskaplig, säger Ian Nicholls.
Ett användningsområde kan till exempel vara som ytskikt på mekaniska hjärtklaffar och andra implantat. Genom att förse dessa produkter med en yta av biomaterial förhindrar man att immunförsvaret aktiveras och stöter bort implantatet.
Biosensoriska plaster kan också användas som analytiska verktyg och exempelvis detektera närvaron av miljögifter eller läkemedel i avloppsvatten. Dessa plaster kan också förses med egenskaper som liknar antikroppars eller enzymers och har många fördelar jämfört med våra kroppar. De är till exempel mer tåliga mot lösningsmedel, kyla och värme. Allra längst har man kommit i utvecklingen av en biosensor som kan detektera förekomsten av waran i blodet.
Hjälper oss förstå hur musklerna arbetar
Om bara några år kommer nanoteknologin kunna användas till att diagnosticera olika sjukdomar. Alf Månsson har arbetat länge med att försöka förstå mekanismen för hur muskler fungerar när de drar ihop sig. I grund och botten handlar det om två uppsättningar proteiner; myosin och aktin.
Aktin är ett trådliknande protein som fungerar som rep i våra muskler, medan myosinet är motorn som drar i repet och på så sätt förkortar musklerna. Detta sker när bränslemolekylen ATP tillförs.
- När jag började forska kring detta var det för att med nanoteknikens hjälp förstå hur musklerna fungerar, berättar Alf Månsson, professor i fysiologi. Genom att rekonstruera muskelsammandragningarna på ett nanomönstrat chip har vi kunnat studera processen på nytt sätt och med tiden har vi förstått att dessa kunskaper även kan ligga till grund för nya diagnosmetoder inom sjukvården.
Eftersom antikroppar kan bindas till aktin på syntetisk väg kan man med myosinets hjälp separera och detektera förekomsten av olika proteiner som signalerar förekomst av sjukdomar. Vissa av dagens diagnosmetoder kräver en hel del kringutrustning men Alf Månsson hoppas att nanotekniken inom bara några år kommer att kunna erbjuda ett billigare och mer transportvänligt alternativ för att erhålla exempelvis snabbsänka (CRP).
Lagra information i datorn med nanomagnetism
Ultrasmå magneter kan bestå av nanopartiklar med något tusental magnetiska, enstaka magnetiska molekyler sammanlänkade med organiska broar och till och med enstaka magnetiska atomer inneslutna i kristall. Dessa magnetiska nanostrukturer kan bland annat användas till att lagra information i nanobaserade datorer.
- Det är viktigt att förstå hur dessa små partiklar beter sig, säger Carlo Canali, professor i teoretisk fysik. Kan vi lagra och processa information på nano- och molekylär nivå öppnar det för väldigt mycket mer kraftfulla datorer.
Dessa magnetiska nanostrukturer är de allra minsta enheter som kan användas vid informationslagring och forskningen grundar sig på kvantmekaniken. Den dag kvantdatorn realsieras kommer den att använda just dessa små kvantenheter (qbit). Men att kontrollera beteendet hos dessa minmala byggstenar är långtifrån enkelt.
- Det återstår fortfarande mycket arbete innan nanostrukturer kan användas med full potential i informations- och kommunikationsteknologin, säger Carlo Canali.
Mats Holmström 
24
Journalist
Svenska Branschforum
Svenska Branschforum ger ut branschtidningar som Forskarbladet, tidningen Nollvision och Farmaceuten.
