Rätt inlärningsmetod för barn med hörselnedsättning debatteras aktivt. Åsikterna är många och alla tycks ha olika svar.
Det nya året medför en rad förväntningar som handlar om att beslutsfattare ger barn med dövhet/hörselnedsättning möjligheter baserat på evidens och klinisk beprövad erfarenhet av idag.
Jämförelser och erfarenheter i besluten om skola och intervention kan inte längre handla om ”gårdagens” döva barn som diagnostiserades sent och som inte erhöll hörselteknologi av dagens kvalitet.
Jane Madell: Koppling mellan läs/skrivfärdigheter och talat språk
Barn utan bra språk och fonologiska färdigheter kommer inte att utveckla goda läs- och skrivfärdigheter, viktig grund för skolframgång och inkludering i vårt gemensamma samhälle. Teckenspråk överför inte per automatik teckenspråk till läs- och skrivfärdigheter.
Rättvisa för alla barn är att beslutsfattare söker stöd för nödvändigt förändringsarbete från den ansenliga mängd forskning (longitudinella forskningsrapporter) och successivt ökande klinisk beprövad erfarenhet, för att varje barn med dövhet/hörselnedsättning ska få nyttja alla sina förmågor och sinnen (även sinnen återskapat på artificiell väg med cochleaimplantat) för språk- och kunskapsutveckling.
Debatten som aldrig upphör!
I anledning av en artikel i ansedda Pediatrics av professor Ann Geers et al bjuds läsarna på ytterligare insikter om forskning rörande barn med hörselnedsättning. Nämnda forskning ger ytterligare kritisk information till debatten om att använda teckenspråk och/eller talat språk till barn med dövhet och hörselnedsättning.
Barn utan bra språk och fonologiska färdigheter kommer inte att utveckla goda läs- och skrivfärdigheter
Som vi alla vet så är över 90 pocent av barn med dövhet/hörselnedsättning födda i hörande familjer där ingen kan teckenspråk. När de får ett barn med hörselnedsättning blir de snabbt överhopade med information och beslut som behöver fattas avseende barnet. Tyvärr har inte alltid föräldrar tillgång till all den information de behöver när de ska fatta viktiga beslut å barnets vägnar. Artikeln i Pediatrics av Ann Geers och hennes kollegor adderar viktiga data till debatten.
Talat språk och teckenspråk och inverkan på språk och läs- och skrivfärdigheter
Naturligtvis är inte svaret samma för alla barn eller för alla familjer. Det har emellertid inte hindrat oss från att agera utifrån att det endast finns ett rätt svar. Alla kommer vi att förse våra barn med bästa möjliga språk om vi använder oss av vårt modersmål i kommunikationen med våra barn.
Läs Jane Madells krönika som redogör för Ann Geers forskningsstudie här: Debatten som aldrig upphör
Jane Madell (PhD, LSLS, cert. AVT), med mångårig erfarenhet inom området barn med dövhet/hörselnedsättning skrev nyligen om "Debatten som aldrig upphör" i en krönika i USA. Läs hela krönikan på svenska i Barnplantabladet
Alla barn är olika och det som fungerar för ett barn fungerar inte nödvändigtvis för ett annat barn. Barn till döva föräldrar som har ett bra teckenspråk som modersmål befinner sig i en helt annan situation jämfört med barn till hörande föräldrar med ingen kunskap om teckenspråk vid barnets diagnos. Till detta kommer emellertid ytterligare en aspekt, nämligen läs – och skrivfärdigheter. Språkinlärning är synnerligen viktigt för utveckling av läs- och skrivfärdigheter.
Barn utan bra språk och fonologiska färdigheter kommer inte att utveckla goda läs- och skrivfärdigheter. Om du vill att ditt barn ska kunna läsa på engelska (I Sverige ”på svenska”; Gyllenrams kommentar) så behöver de utveckla goda språkfärdigheter på engelska. ASL (American Sign Language) överför inte per automatik ASL till läs- och skrivfärdigheter på engelska.
W Gyllenram 
18
Ordförande, Barnplantorna
Barnplantorna jobbar för att stödja barn med Cochleaimplantat och Hörapparat på bästa sätt.
