Lars Rask på SSF får ibland en förfrågan om att finansiera utländska toppforskare. Något han ställer sig tudelad till.
Att få in utländska stjärnforskare till svenska universitet är bra; det vitaliserar universiteten, vi får tillgång till deras kontaktnät, det är stimulerande och kan verkligen lyfta ett forskningsområde.
Problemet är bara att det inte räcker med att SSF ger pengar. Våra bidrag sträcker sig bara över några år. Menar svenska universitet allvar med att få hit utländska toppforskare måste.
Högre löneanspråk
Och löneanspråken är som regel betydligt högre än vad en ”vanlig” svensk professor får, vilket i sig kan leda till att den svenska avundsjukan blommar upp på sina håll. Universiteten avsätta ordentligt med resurser, och det långsiktigt, och prioritera den här typen av satsning. Vilket mycket väl kan innebära smärtsamma omprioriteringar och nedskärning av annan, befintlig verksamhet, säger Lars Rask.
Lars Rask menar att det är meningslöst att ge ett bidrag som finansierar en toppforskare under bara några år, då har vederbörande inte hunnit sätta tillräckligt med avtryck. Det är inte heller tal om att en forskare på den här nivån ska dra in sin egen lön. Och löneanspråken är som regel betydligt högre än vad en ”vanlig” svensk professor får, vilket i sig kan leda till att den svenska avundsjukan blommar upp på sina håll. Då måste universitetsledningen klara av att hålla emot.
Forskarna räcker inte
Dessutom måste universitet vara berett att avsätta pengar för utrustning i den omfattning som krävs. Just utrustning är ett område som är svagt finansierat i det svenska forskningssystemet. Tidigare har SSF t ex inte finansierat utrustning, men framöver kommer man att göra det, dock med maximalt 10 procent av bidraget.
Det räcker inte att bara locka med en hygglig lön för de här forskarna. De förväntar sig välutrustade labb, personella forskningsresurser som doktorandtjänster och så vidare.
Men jag tycker universiteten ska se den här kostnaden som en investering, eftersom tunga forskare också har en förmåga att dra till sig finansiering.
Det finns ett annat sätt för Sverige att få hit riktigt duktiga forskare, och det är genom att se till att vi har många postdocs-tjänster för utländska forskare. Många träffar en svensk, gifter sig här och bildar familj.
För den här gruppen unga forskare har Sverige en hel del positivt att erbjuda, säger Lars Rask. Att stanna i Sverige när man bildar familj har många fördelar, jämfört med andra intressanta forskningsländer, som USA och Japan. Här finns en ordnad barnomsorg, generösa regler kring föräldraledighet, och ett gratis skolsystem. Det är väldigt attraktivt, det har vi sett.
Alla unga forskare utvecklas självfallet inte till lysande stjärnor, men några kan mycket väl göra det. Att medvetet rekrytera etablerade toppforskare till Sverige är dock en helt annan sak, men det ena utesluter inte det andra.
Mats Holmström 
24
Journalist
Svenska Branschforum
Svenska Branschforum ger ut branschtidningar som Forskarbladet, tidningen Nollvision och Farmaceuten.
