Bekämpar Vårdrelaterade infektioner. VRI är ett utbrett problem inom vården. Man räknar med att 10 procent av vårdplatserna i Sverige upptas av patienter som blivit sjuka på sjukhusen.
På Capio S:t Görans Sjukhus i Stockholm genomför man ständigt förbättringar i sina rutiner och arbetssätt för att minimera infektionsrisken.. Att vårdpersonal arbetar enligt hög hygienisk standard är i dag en självklarhet. Men fortfarande finns ett stort resursslöseri i att behöva vårda patienter som drabbats av infektioner inom den svenska vårdapparaten.
Måns Belfrage är chefläkare vid Capio S:t Görans Sjukhus på Kungsholmen i Stockholm. Han bär det yttersta ansvar för att respektive avdelning följer de allt tuffare kraven på hygien och patientsäkerhet. Redan i dag ligger andelen patienter som under sjukhusvistelsen får en infektion under fem procent, vilket är det nationella målet. Målet är att halvera den siffran.
Framförallt är det tre typer av VRI som man arbetar med att stävja: urinvägsinfektioner orsakade av kateter; postoperativa sårinfektioner, samt lunginflammationer.
Alla måste våga säga till Bakom den positiva utvecklingen ligger tre enkla, men viktiga åtgärder.
Den första är en kultur av medarbetaransvar. Det är varje medarbetares ansvar att följa de rutiner som finns på avdelningen, men också att förbättra och utveckla dem. Lika viktigt är att agera när man ser att någon annan medarbetare inte följer de gemensamma rutinerna.
– Vi har en öppen arbetsplats med en platt organisationsstruktur, säger Måns Belfrage. Alla kallar varandra vid förnamn, och vi kräver av samtliga i personalen att de vågar säga ifrån ifall någon bryter mot hygienföreskrifterna. Även patienterna ska kunna säga till om en läkare inte spritat händerna.
Den andra åtgärden är ett skärpt fokus på basala hygienrutiner. Inga långa ärmar, ringar eller klockor får förekomma; håret ska sättas upp och alla måste bära plastförkläde i kontakt med patienten. Händerna ska tvättas med sprit innan man tar på sig handskar. Det är vardagspraktiska åtgärder, men bottnar i sjukhusets patientsäkerhetskultur.
En tredje åtgärd är att städningens betydelse för vårdhygien har lyfts de senaste åren, och frekvensen och - Lotta Löwendahl ”Det finns en väl utarbetad handlingsplan, en standardisering och en tydlig röd tråd genom hela sjukhuset.” kraven på städningen har höjts och standardiserats. All städning sker i egen regi med medarbetare som motiveras av städningens betydelse för patientsäkerheten.
– Vi har utvecklat en strikt standardiserad städprocedur som gäller överallt på sjukhuset, och vi mäter städkvaliteten enligt ett särskilt poängsystem, säger Måns Belfrage.
För att hålla sig à jour med utvecklingen och förankra arbetet mot spridning av infektioner och antibiotikaresistens finns en särskild hygien- och smittskyddsgrupp på sjukhuset, liksom en grupp som arbetar för korrekt antibiotikabehandling. Enligt Måns Belfrage är man i det dagliga vårdarbetet snabba med att isolera patienter som bär på smittsamma sjukdomar.
En elektronisk vårdplatsöversikt hjälper medarbetare att undvika överbeläggningar med sjuka patienter i korridorerna.
Utmaningarna bekräftas av Lotta Löwendahl, som är tillförordnad vårdenhetschef för intensivvårdsavdelningen (IVA). Hon berättar om ett särskilt kompetenskort inom hygien som samtliga IVA-anställda har tagit under november, då hygien har varit månadens tema. Hon tycker att Capio S:t Göran har kommit långt i de här frågorna.
– Det finns en väl utarbetad handlingsplan, en standardisering och en tydlig röd tråd genom hela sjukhuset, säger hon. Vi genomför punktprevalenser, ett slags stickprover, för att säkerställa att hygienreglerna efterföljs. Speciellt här på IVA är det nolltolerans – alla får hänga läkarrockarna utanför.
Måns Belfrage 
16
Chefläkare
Capio S:t Görans Sjukhus är ett akutsjukhus för vuxna patienter, beläget på Kungsholmen.
