Forskningen på Wingquistlaboratoriet på Chalmers knoppar av sig i allt fler nya företag. Det senaste är Configurable platform engineering Sweden AB som erbjuder en unik metod för utveckling av produktplattformar. Forskarna på laboratoriet har en säkrare finansiering än många andra och uppmuntras att kapitalisera på sina egna resultat.
– Det ska inte sluta med vetenskapliga artiklar och en avhandling i en hylla som sedan aldrig användas mer, utan vi vill ta forskningen vidare, säger professor Hans Johannesson som är en av initiativtagarna till Wingquistlaboratoriet.
– Vinnova som finansierar mycket av verksamheten i Wingquistlaboratoriet vill att våra resultat ska komma till användning.
Många har fått chansen
Hans Johannesson är professor i maskinkonstruktion på Chalmers och ansvarar för Systems Engineering och PLM på Wingqustlaboratoriet. Under sin tid på laboratoriet sedan starten år 2001 har han handlett ca 15 doktorer och ett 20-tal licentiater.
Hans Johannesson arbetar bland annat med it-infrastruktur för att stötta utvecklingen av plattformar för komplexa tekniska produkter. Det kan röra sig om tekniska lösningar och mjukvara för tillverkning av bilar och flygplan.
Återanvänder resurser
– Vi har ett nytt sätt att se på plattformar som ska göra det möjligt att för företag att få skalfördelar genom att återanvända resurser inte bara i tillverkningen utan även i sina utvecklingsprocesser, säger han.
För att ta vara på forskningsresultaten har Hans Johannesson och ett par andra forskarkollegor nyligen startat ett eget företag som heter Configurable Platform Engineering Sweden AB.
– Vi har utvecklat en forskningsprototyp och vi har precis startat ett litet groddföretag för att bygga vidare och kommersialisera mjukvaran, säger han.
– På Wingquistlaboratoriet finns det ett konsortieavtal som gör att alla som deltar i verksamheten har tillgång till resultaten och har rätt att använda dem.
Säker finansiering
En stor fördel med Wingquistlaboratoriet är enligt Hans Johannesson att doktorander kan känna sig säkrare i sin finansiering än på många andra ställen. De slipper att oroa sig för om de kommer ha någon lön ända fram till sin disputation.
– Det bästa med det är att vi har fått en tioårig långsiktig grundfinansiering av staten genom Vinnova som gör att vi kan göra lite mera riskfylld spetsforskning inom vårt område.
Måste inte ni också söka pengar?
– Det måste vi också göra men vi behöver inte jaga lika mycket kortsiktig projektfinansiering.
– Bara en sådan sak som att när man anställer doktorander får så man ofta anslag tre år i taget. Men man vet att en doktorandperiod är på fem år. Då ska man ta en risk där man ger löften till en ung människa som vill satsa på detta och hoppas att vi får pengar om tre år så att denne kan fortsätta till doktor. Med den typen av långsiktig finansiering som vi har så kommer du undan det bekymret i många fall.
Hans Johannesson märker ett ökat intresse för hans forskning inom industrin. Framför allt är det frågan om företag som vill förenkla sina utvecklingsprocesser och spara pengar. Det gäller både större OEM-företag och företag längre ner i leverantörskedjan.
– Det som är lite kul är att vi börjar få mer och mer gehör för vårt sätt att tänka, säger han.
– Nu är vi med bland annat i ett större EU-projekt med 35 parter inom flygindustrin. Det är flygplanstillverkaren Airbus i spetsen som koordinerar och man vill börja använda sig av vår metodik och programvara i ett stort projekt, så det är lite skojigt.
Mats Holmström 
24
Journalist
Svenska Branschforum
Svenska Branschforum ger ut branschtidningar som Forskarbladet, tidningen Nollvision och Farmaceuten.
